Barnfri kallades tidigare frivilligt barnlös. En person som valt bort att skaffa egna barn och som är nöjd med sitt beslut.
Barnlös kallas även ibland ofrivilligt barnlös. En person som vill ha barn men som av någon anledning inte kunnat få det. Det kan vara ett tillfälligt eller ett permanent tillstånd.
Att skilja dessa två grupper åt är viktigt av flera anledningar. Barnlösa kan behöva stöd i olika former, kanske medicinsk hjälp eller terapi för att hantera den sorg det innebär att inte kunna få det man önskar sig mest. Barnfria behöver däremot bara acceptans. Vi har gjort ett aktivt val som vi är nöjda med. Det hela är ganska okomplicerat egentligen, men normer och press skapar svåra situationer.
Om du är osäker på ifall en person är barnfri eller barnlös – fråga inte. Man har ingen aning om vad som ligger bakom, det kan vara väldigt känsligt. Och är det inte känsligt alls kommer personen själv berätta om sitt beslut tids nog.
Trots att barnfrias och barnlösas drömliv ser helt olika ut, har vi ändå något gemensamt: vi är trötta på barnnormen. Vi är less på att höra ”barn är meningen med livet” och vi önskar att samtalsämnena i lunchrummet på jobbet skulle kunna röra sig utanför sfären ”barn”.
Det finns ett fantastiskt liv att leva utan egna barn. Oavsett om situationen är självvald eller ej.